Unilever hävdar själva att de är överraskade av resultaten. De anser själva att detta troligtvis beror på metodbrister i undersökningen, framförallt relaterade till den låga dosen av omega-3. Ja det är ju inte så konstigt att deltagarna fick låga doser av omega-3! Det går ju inte att få i sig några vettiga mängder omega-3 via margarin om man inte ska äta typ ett halvt kilo per dag. Knappast varken hälsosamt eller realistiskt.

Grrrrr

Att rubriksättare på DN vill skapa uppmärksamhet genom dramatiska artikelingresser som ”Omega-3 hjälper inte mot hjärtinfarkt” är kanske inte konstigt; men det förtar inte den intellektuella och journalistiska okunskap och/eller oärlighet som är resultatet i det här fallet. Dessutom, att forskare som Lena Jonasson (professor i kardiologi vid Linköpings Universitet, och den som citeras av DN i artikeln) ens känner att de kan dra en allmän slutsats om omega-3 efter en studie som specifikt handlar om margarin som innehåller väldigt små mängder av linfröoljebaserad omega-3 övergår vårt förstånd.

Det spelar ingen roll i det här fallet hur många människor som deltagit i studien, faktum är att det är intellektuellt oärligt att dra allmänna slutsatser om omega-3 utifrån resultaten i denna mycket begränsade studie. Rimligtvis kan man från studien dra slutsatsen att margarin som innehåller små mängder omega-3 inte hjälper hjärtat, vilket knappast borde vara någon nyhet för den som kan ett skvatt om essentiella fettsyror. Det mest frustrerande är att det görs så mycket bra forskning på området, och ändå är det dylikt dravel som får all uppmärksamhet. Sorgligt.

Smartfish Medical, som drycken heter, innehåller totalt 1100mg DHA och EPA samt 10mcg vitamin D3, 8g protein. Naturligtvis kommer omega-3 innehållet i Smartfishs produkter från en norska tillverkare av fiskolja: Marine Harvest Ingredients. Produkten ska i första hand säljas på apotek och sjukhus i Norge medan företaget utvecklar efterfrågan.

Det verkar också som om denna dryck, till skillnad från deras andra som exempelvis Smartfish MyOmega, är på väg till Sverige. Företaget har tecknat ett distributionsavtal med Vitaflo Scandinavia, som ska marknadsföra Smartfish Medical i Sverige, Danmark och Finland.

Denna produkt, som till skillnad från MyOmega i första hand är riktad mot vuxna, kompletterar Smartfishs vuxendrycksortiment. Företaget säljer sedan tidigare en kolsyrad variant på den norska marknaden som heter Smartfish Vibrant som innehåller 735 mg omega-3, däribland 240 mg DHA och 210 mg EPA.

Ska bli otroligt spännande att testa produkten när tillfälle ges.

Visst kan choklad vara bra för kroppen i små doser. Men vi tror att det är farligt när man försöker göra onyttiga produkter nyttiga genom att slänga i en annan ingrediens, som t ex omega-3. Risken är att man uppmuntrar folk att äta mer än nödvändigt för att de tror att det är nyttigt…

Efter att ha gått igenom mängder av data har organisationen rekommenderat franska befolkningen att äta fisk minst 2 gånger i veckan. Minst 1 av dessa fiskportioner bör vara fet fisk för att säkerställa att man får i sig tillräckligt med omega-3. Organisationen menar också att man bör variera mellan viltfångad och odlad fisk, samt inte äta för mycket av sådana fiskarter som man vet innehåller höga mängder miljögifter som PCB: ål, karp, brax och havskatt.

De nya rekommendationerna gäller för vuxna och barn över 10 år. Yngre barn, vars kroppar är mer utsatta för skada från miljögifter, borde få i sig omega-3 från exempelvis ansjovis och sardiner.

Organisationen kommenterade inte vanliga matvaror som innehåller omega-3. Troligtvis för att dessa matvaror varierar enormt i vilken sorts och hur mycket omega-3 de innehåller, vilket gör det svårt att komma med en enhällig rekommendation.

För att göra det enkelt för konsumenten att välja har organisationen delat upp fiskarter i tre olika kategorier baserat på hur mycket omega-3 de innehåller.
*Högt innehåll av omega-3 (mer än 3 g omega-3 per 100 g): lax, sardiner, makrill, sill och forell
*Medel innehåll av omega-3 (1,4 g – 2,9 g omega-3 per 100g fisk): bland annat havsabborre, helgeflundra, piggvar och gädda.
*Lågt innehåll av omega-3 (mindre än 1,4 g): inkluderar tonfisk, torsk, sjötunga, marulk och rödspätta.

En svaghet i rekommendationen är naturligtvis att den inte tar hänsyn till hur utfiskad respektive art är. De ”enda” miljöaspekterna man valt att titta på är huruvida fisken innehåller miljögifter som PCB och kvicksilver.

Inom ”mjölkprodukter” är yoghurt och ägg mest populärt, medan det är flingor och bröd som är poppis inom ”bakvaror”. Bland drycker är det ”naturliga” juicer och funktionella drycker som gäller för omega-3 när konsumenterna själv får välja. Det som är uppenbart med den här typen av lista är att utbudet av produkter som innehåller omega-3 helt klart är större i USA än här hemma.

Vad är det då som påverkar hur och vad amerikanska konsumenter väljer att köpa produkter som är förstärkta med omega-3? När de själva får svara beror det på idén om att omega-3 allmänt ger bättre hälsa. I övrigt är det viktigt med enkelhet, pris, att produkten blivit rekommenderad av någon de känner och slutligen också varumärke. Det här lär ju inte direkt skilja sig så mycket mot Sverige.

Att de flesta sedan inte vet exakt hur eller varför omega-3 är bra för dem gör inte stor skillnad i de flestas beslutsprocess. Förutom att de väljer att köpa konstiga förstärkta produkter som knappt innehåller någon vettig omega-3 när de egentligen borde äta fisk eller rena kosttillskott.

1. Att människors kunskap om omega-3 är mycket begränsad är ingen nyhet. Det har säkert ni alla som läser denna blogg upplevt vid flera tillfällen. Säkert möter ni oförstående människor i er omgivning hela tiden. Helt enkelt är kunskapsnivån bland allmänheten där ute mycket låg kring varför alla borde få i sig betydligt mer omega-3.
2. Att omega-3 / fiskolja smakar dåligt är nog delvis ett resultat av att många blandar ihop det med fiskleverolja som de blev skedmatade med som barn. Alternativt att de får fiskandedräkt av kapslar (något som går att undvika genom att ta kapslarna strax innan måltid).

Undersökning visar att bara 56% av amerikaner har en mycket begränsad kunskap om omega-3. Vad gäller matvaror förstärkta med omega-3 tror de flesta amerikaner att det skulle påverka smak, lukt OCH konsistens. Det hindrar inte konsumenterna från att få i sig omega-3, men man väljer i första hand smakmässigt ”lättsmälta” produkter som man vet inte påverkas, exempelvis ägg och mjölk. Varför? Helt enkelt för att de flesta sätter ett högre värde på smak än näringsinnehåll. (sedan är varken ägg eller mjölk, inte ens de förstärkta varianterna, särskilt bra källor för omega-3).

Även om konsumenternas kunskap om omega-3 anses vara högt, är det väldigt få som har tydlig kunskap om de hälsomässiga fördelarna. Det stämmer troligtvis med vad en liknande undersökning skulle säga om Sverige. Sanningen är att många har hört talas om omega-3 och vet att det är bra för kroppen; men knappast någon vet hur eller varför. Det är också därför det fortfarande går att sälja (i stora mängder) skräpmat som margarin med argumentet att det innehåller omega-3…

Så ni som vill att fler i er omgivning ska börja äta omega-3 – nu vet ni precis vad ni ska trycka på för att få dem att förstå.

Trevlig helg!

Tillverkaren, ett företag vid namn Glasgow Health Solutions Group, kallar produkten för ”The New Omega-3 Superfood” vilket onekligen är något av en överdrift. I vanlig ordning är tillverkaren mycket sparsam med information om exakt vad produkten innehåller. Det påstås bara att varje portion innehåller totalt 730 mg EPA och DHA, vilket låter bra. Därmed är det svårt att göra någon tumme upp eller ner för produkten, även om vi som alltid när det kommer till matvaror som lovar för mycket väljer att fälla snarare än att fria.

Varför är vi så skeptiska? En stor del av produktens marknadsföring har gjorts genom att visa hur fantastiska såserna är att äta till glass. Något som får oss att känna/misstänka att tillverkarna inte riktigt har konsumentens hälsa i första åtanke.

GOED skriver att “final recommendations should reflect 250 mg/d as a minimum rather than an optimal recommendation”. Alltså att slutliga rekommendationer bör se 250 mg per dag som ett minimum i ett spann, snarare än en optimal mängd. Kom ihåg att 250 mg per dag inte är mycket omega-3. Till exempel rekommenderar Livsmedelsverket här hemma att vi får i oss 2-3 g per dag, dvs 8-12 gånger så mycket!

GOED menar också att rekommendationerna bör trycka på fiskarter som innehåller höga halter av omega-3, exempelvis makrill, ansjovis och lax. Slutligen påpekar GOED att kosttillskott med fiskolja generellt sett innehåller mindre mängder kvicksilver och andra miljögifter än ren fisk. Anledningen är att de flesta kosttillskott genomgår en grundlig reningsprocess för att ta bort gifterna. Samtidigt får man inte heller blunda för att många läkare anser att fördelarna för hälsan med att äta fisk i rimliga mängder i allmänhet överväger riskerna från eventuella miljögifter.

Vad man än tycker om branschorganisationer är det bra att någon tar tag i frågan. 250 mg omega-3 per dag är knappast tillräckligt för att människokroppen ska må bra, rent biologiskt är den van vid betydligt större mängder!

Efter att ha fått ett temporärt godkännande från amerikanska livsmedelsverket, FDA, förra året (sk GRAS: ”generally recognised as safe”) har företaget nu snabbat på utvecklingen för att se till att göra produkten redo för marknaden så snabbt som möjligt.

Deras omega-3 bönor testas nu för fullt på allt från soppor och såser till yoghurt och margarin. Med andra kan vi vänta oss en hel uppsjö av produkter baserade på sojabönor med omega-3 inom de närmaste 2 åren. Innan produkterna får lanseras till oss konsumenter krävs dock ett fullt godkännande från FDA.

Det kan vara intressant att veta att andra företag bedriver liknande forskning för att kombinera sojabönor med omega-3. Storföretag som BASF och DuPont, samt även universitet på båda sidor av Atlanten ägnar för tillfället mycket tid och resurser på att utveckla nya omega-3 produkter baserade på bland annat soja och alger.

Ni som följt oss ett tag känner till vår inställning både till genmanipulerad mat och matvaror som när det kommer till omega-3 lovar guld och gröna skogar. Med andra ord förhåller vi oss skeptiska även till det här. Men vi följer utvecklingen…

Sett över de senaste fyrtio åren har proportionen av omega-6 till omega-3 ökat från 5 mot 1 till 15 mot 1 i Europa (och 40 mot 1 i USA). Det innebär att vi svenskar får i oss 15 gånger fler omega-6 fetter än omega-3. I amerikanska kvinnors bröstmjölk har proportionen under samma period stigit från 6 mot 1 till 18 mot 1.

Studien är den första som visar att risken för fetma ökar i generationsskiften på grund av bristen på omega-3. Slutsatserna lanserar en ny twist i forskardebatten om huruvida det är mängden fett eller den totala mängden kalorier i dieten som orsakar fetma.

Biokemisten Gerard Ailhaud, som ledde studien säger själv att han anser att ”omega-6 är som en fettproducerande bomb”. Onekligen ganska hård ord om den där fettsyran som finns i rikliga mängder i all skräpmat som vi stoppar i oss.

Att folk skulle ta till sig av denna lärdom är knappast särskilt sannolikt. Tyvärr kommer vi alla att fortsätta att stoppa i oss mat som egentligen är dålig för oss. Och mängden överviktiga människor lär fortsätta att öka.

Omega Protein fiskar sillarten menhaden som sedan används i deras tillverkning av fiskolja. Företagets produktion har påverkats av att fiskevatten ”stängts” som en följd av oljeutsläppen från BP:s Deepwater Horizon. Företaget kommenterar i nuläget inte hur stort skadeståndskravet är.

Vår kommentar? Det är inte mer än rätt att BP åker på den och tvingas betala för de skador som företaget orsakat. Att omega-3 industrin, som är helt beroende av rent vatten för sina fångster, skulle drabbas var givet. Om katastrofen på sikt kommer att driva upp priserna på fisk och/eller kosttillskott med fiskolja är i nuläget oklart.